onsdagen den 16:e april 2014

Saker

Man kan stöta på när man promenerar i ett villaområde i Kalmar.

Svensktillverkat och allt.

söndagen den 13:e april 2014

Kvällens downer

Svenskarnas parti ska demonstrera i Jönköping på första maj och polisen uppmanar folk att "hålla sig borta". Är det inte snarare polisen som borde hålla nazisterna borta? Det här gör mig så otroligt ledsen och arg.
Ska vi verkligen låta nazister trampa runt och sprida sitt hat? Jag för min del tycker inte det och jag hoppas att folk struntar i polisens uppmaning och ställer sig jävligt mycket i vägen.

onsdagen den 2:e april 2014

Epic fail

"McDonalds har fått runt en miljard kronor i stöd..."
Smaka på den meningen. Visst låter det stört? Men så är det. Regeringen har kastat pengar åt redan förmögna snabbmatskedjor i form av sänkt krogmoms och lägre arbetsgivaravgifter.
Som alla med någorlunda förstånd insåg för länge sedan, resulterade detta inte i fler jobb. Det kostade så mycket mer än det smakade. Och smaken av en billig hamburgare har väl aldrig smakat bittrare.
Jag minns när borgarna, framförallt centern, pratade sig varma om detta. Det skulle bli räddningen för arbetslösa ungdomar. Därtill skulle marknaden få sin välbehövliga stimulering.
Nu kan vi se resultatet av detta vansinne.
Heja den fria marknaden (med lite hjälp från staten)! Eller?



torsdagen den 27:e mars 2014

"Jag ber att få tacka för inbjudan"

Så artigt tackar Maud Olofsson nej till att bli utfrågad i KU.
Lite gulligt faktiskt. Lite som att ett barn skulle säga till sina föräldrar: "Tack för er förfrågan om att jag ska städa mitt rum, men jag får be att tacka nej."


tisdagen den 25:e mars 2014

Boktips!

Under min vistelse på Kuba (jag ska prata om den någon gång framöver) hann jag läsa två böcker som jag gillade väldigt mycket. Den ena var den här lilla pärlan:

Vi kom över havet av Julie Otsuka.
Vilken underbar liten bok. Den handlar om de japanska kvinnor som reste till USA efter första världskriget, sökandes efter ett bättre liv. Boken är skriven i en annorlunda form, som tar några sidor att vänja sig vid (ni får se vad jag menar), men sedan älskar man det. Författaren lyckas på 170 sidor att skildra en rad levnadsöden som berör ända in i hjärtat. Läs den!

Den andra boken:
Förr eller senare exploderar jag av John Green.
Det här, mina vänner, är den bästa bok jag läst på mycket länge. Älskar språket, älskar karaktärerna. Jag tänker inte berätta något om den, ni behöver bara veta att den är underbar och gillar ni den inte är ni rubbade. 



måndagen den 24:e mars 2014

"Riktiga" kvinnor

Sitter och läser kommentarerna till en bild min syster la upp på sin blogg häromdagen och funderar på vilka kommentarer hon brukar få.
Bilden ifråga föreställer henne vid en pool i den ganska typiska poolklädseln bikini. Jag är visserligen ganska van vid att se min systers kropp (hon går gärna omkring naken). Men är det verkligen så himla märkvärdigt med en smal kvinnokropp? Det verkar nämligen så. Ofta, ofta kommenteras det att hon är smal, att det är snyggt och beundransvärt eftersom hon har fyra barn. En del stör sig, tycker att det är oansvarigt mot sina yngre och/eller feta läsare, att hon borde vara en förebild. Har vi inte kommit längre än så här? Kan inte en tjej vid en pool i bikini bara få vara en tjej vid en pool i bikini? Måste hela hennes 179 cm långa kropp bli politik, leda till diskussion. Det är så stört. Vad det gäller de positiva kommentarerna, så är det väl visserligen snällt att ge komplimanger, men att imponeras av en smal kropp är så himla fånigt. Ja, hon är smal, det är så hennes kropp är. Måste det kommenteras hela tiden? Och framför allt måste det berömmas? De som lämnar negativa kommentarer verkar ha en väldigt snäv bild av hur en kvinna ska se ut för att vara "normal". De tar sig rätten att bestämma vad en bra förebild är. Det råder någon slags efterbliven föreställning om att en normal, sund kvinna är en kvinna med "former". Man ska ha rumpa och bröst. Då är man en riktig kvinna, en bra förebild och till och med MODIG som vågar visa sig i bikini.
Hade jag lagt upp samma bild som min syster, hade jag säkert fått massa ryggdunk. Jag hade fått höra "Åh, vad skönt att se en riktig kvinna!"
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; låt kvinnors kroppar vara ifred! Ni kvinnor som berömmer andra kvinnor för hur smala de är eller för hur coola de är för att de inte är smala, ni gör feminismen en sån jävla otjänst. Och därtill är ni extremt larviga.


Den här bilden såg jag på Facebook härom dagen. Under den följde glada smileys, tummen upp och kommentarer som "Så sant!" Dessa storväxta kvinnor som älskar den här bilden ser sig alltså som mer kvinnor än sina smala medsystrar. Vilka jävla typer rent ut sagt. Hade en smal tjej lagt upp en liknande bild fast med en smal tjej och texten: "Magra tjejer är vackra, späck är för valar" eller liknande hade folk gått bananas. En gång sa en vän till mig att det var bättre på 50-talet för då var idealkvinnan inte så himla smal. Jag tycker att alla ideal, alla mallar som bestämmer hur en kvinna ska se ut är sjuka. 
Så, snälla, ge fan i att försöka ringa in den "riktiga" kvinnan.

söndagen den 23:e mars 2014

Försvarspolitik med Elin!

Jag har fått en kommentar på ett inlägg från december 2011 angående svensk vapenexport. Jag kallade Jas Gripen för penisförlängare och fick mothugg av en läsare som nu skriver så här:

“...det jag skrev 2011 mot bakgrund om vad som hänt i Ryssland, som svar på DIN raljerande kommentar om penisförlängare. Att göra säkerhetspolitiska bedömningar utifrån vad som syns från köksfönstret är sällan klokt. /Skribenten från 9 dec 2011”

Svar:
Jag får en känsla av att du vill att jag ska erkänna mig besegrad. Att läget i Ryssland nu ska få mig att inse att vi måste rusta upp, att ryssen är livsfarlig.
Men jag håller fast vid min tidigare hållning.
Jag har aldrig påstått att världen är en säker plats eller att det är en omöjlighet att Sverige skulle drabbas av rådande oroligheter i världen. Däremot tror jag inte att upprustning och paranoida föreställningar om Ryssland leder till en tryggare värld. Det som händer i Ukraina nu är mycket bekymmersamt. Men i min mening är Rysslands övertagande av Krim inte det största problemet. Istället är jag vettskrämd över vad Ukrainas nya regering sysslar med och det faktum att Sveriges regering tillsammans med EU och NATO blundar för denna fascism. Att jag säger detta gör mig inte till en förespråkare för Rysslands framfart (jag vill se en rysk stormakt lika lite som jag vill se en amerikansk). Jag är bekymrad över läget i Ryssland och jag gillar inte Putin. Men vad som bekymrar mig mer är att Sverige väljer att ignorera att Ukraina styrs av nazister och fascister och istället tar varje chans att utmåla Ryssland som världens farligaste hot. Vad värre är; medierna hakar på. DETTA är farligt.
Hur försvarar man sig då, hur ser vi till att Sverige och världen är säker? Tillverka och sälja vapen tycker oroväckande många. Ett starkt försvar säger kommentarslämnaren. Först och främst måste det råda ett nyktert synsätt vad det gäller Ryssland (som jämsides med muslimerna framställs som vårt största och mest sannolika hot). Högt uppsatta politiker i detta land är så totalt insnöade i sitt hat mot Ryssland att de varken vill eller kan se vad som pågår nästgårds. Detta, anser jag, är mycket farligare än bristen på bomber.

Ps. Nej, man ska inte göra säkerhetspolitiska bedömningar utifrån vad man ser genom det egna fönstret. Det gör jag inte. Inte heller bör man göra bedömningar utifrån ideologisk grundad skräckpropaganda.